The Artist
Skrivet 2012-02-29 Klockan 17:36:22
Ännu en Oscar-vinnare. Till skillnad från Hugo tog dock den här hem lite tyngre statyetter, däribland bästa regissör, bästa film och bästa manliga huvudroll.
Till en början var det väldigt avigt att kolla på en stumfilm. Precis som i filmens begynnelse överagerar skådisarna för att kompensera och till en början är det lite jobbigt at kolla på.
Men man vänjer sig och snart blir det uppenbart hur jäkla bra Jean Dujardin är i rollen som George Valentin. Mannen förtjänar verkligen sin Oscar.
Själva handlingen lyckas dock aldrig exaltera. Däremot spelar Michel Hazanavicius med stumfilmsformatet på ett väldigt smart sätt. De få gånger det är ljud i filmen används det med ett syfte och det blir väldigt effektfullt.
Jag är väldigt stolt över min överlägsna fattningsförmåga och oerhörda skarpsynthet och därför har jag en svag punkt för subtila twistar och aha-ögonblick. Utan att säga för mycket bygger den här filmen upp till ett väldigt givande sådant ögonblick och därför plockar den lite pluspoäng.
Mest som en liten hattlyftning till monsieur Hazanavicius...
Betyg: +3,2
Ännu en Oscar-vinnare. Till skillnad från Hugo tog dock den här hem lite tyngre statyetter, däribland bästa regissör, bästa film och bästa manliga huvudroll.
Till en början var det väldigt avigt att kolla på en stumfilm. Precis som i filmens begynnelse överagerar skådisarna för att kompensera och till en början är det lite jobbigt at kolla på.
Men man vänjer sig och snart blir det uppenbart hur jäkla bra Jean Dujardin är i rollen som George Valentin. Mannen förtjänar verkligen sin Oscar.
Själva handlingen lyckas dock aldrig exaltera. Däremot spelar Michel Hazanavicius med stumfilmsformatet på ett väldigt smart sätt. De få gånger det är ljud i filmen används det med ett syfte och det blir väldigt effektfullt.
Jag är väldigt stolt över min överlägsna fattningsförmåga och oerhörda skarpsynthet och därför har jag en svag punkt för subtila twistar och aha-ögonblick. Utan att säga för mycket bygger den här filmen upp till ett väldigt givande sådant ögonblick och därför plockar den lite pluspoäng.
Mest som en liten hattlyftning till monsieur Hazanavicius...
Betyg: +3,2
Hugo
Skrivet 2012-02-27 Klockan 17:31:10
Visuellt spektakulär film som belönades med fem Oscar häromnatten.
Alla i kategorier som gällde ljud och bild...
För den där Martin Scorsese har lyckats göra en film som ser ut att vara vänd till barn men som får vilken unge som helst att tappa fokus efter tio minuter. Rent handlingsmässigt är filmen ett rent jävla... Zzzzz.... Zzzzz.... ...ett rent jävla sömnpill... Zzzz... ...sömnpiller.
Och ja, även om den ser ut att vara vänd till barn är detta egentligen en väldigt fin hyllning till filmskapandet och med tanke på... Zzzz.... Zzzzz.... ...på vilken kritik... Zzzz.... Zzzzz... den fått har den väl lyckats med... Zzzz... ...med detta... Zzzz.... Zzzz....
Äh, skit samma. Filmsnobbarna kan få lapa Scorseses röv hur mycket de vill. På listan har den inte mycket att komma med.
Tråkig!
Betyg: -1
Visuellt spektakulär film som belönades med fem Oscar häromnatten.
Alla i kategorier som gällde ljud och bild...
För den där Martin Scorsese har lyckats göra en film som ser ut att vara vänd till barn men som får vilken unge som helst att tappa fokus efter tio minuter. Rent handlingsmässigt är filmen ett rent jävla... Zzzzz.... Zzzzz.... ...ett rent jävla sömnpill... Zzzz... ...sömnpiller.
Och ja, även om den ser ut att vara vänd till barn är detta egentligen en väldigt fin hyllning till filmskapandet och med tanke på... Zzzz.... Zzzzz.... ...på vilken kritik... Zzzz.... Zzzzz... den fått har den väl lyckats med... Zzzz... ...med detta... Zzzz.... Zzzz....
Äh, skit samma. Filmsnobbarna kan få lapa Scorseses röv hur mycket de vill. På listan har den inte mycket att komma med.
Tråkig!
Betyg: -1
Attack the Block
Skrivet 2012-02-25 Klockan 15:20:07
Något av en doldis. Dock har IMDb:s redaktör den med på sin topp tio över de bästa filmerna 2011.
Bra handling utan logiska störmoment. Bra action trots väldigt lite skjutvapen. Bra effekter trots låg budget.
Helt okej film, helt enkelt.
Betyg: +3,3
Något av en doldis. Dock har IMDb:s redaktör den med på sin topp tio över de bästa filmerna 2011.
Bra handling utan logiska störmoment. Bra action trots väldigt lite skjutvapen. Bra effekter trots låg budget.
Helt okej film, helt enkelt.
Betyg: +3,3
Mission Impossible - Ghost Protocol
Skrivet 2012-02-15 Klockan 20:34:07
Inga överraskningar här inte. Tom Cruise har tydligen tillräckligt mycket pengar för att kunna finansiera en egen film och gjorde det karaktärsmässiga fegspelet att filma en ny Mission Impossible. Säkra pengar, tänkte Tom.
Och det är det väl också. Ghost Protocol ger publiken vad de förväntar sig - påkostad, adrenalinstinn action. Tom Cruise hoppar och klättrar, fajtas och skjuter som om han fortfarande vore 35, vilket han väl får ha en eloge för, den gamle 50-åringen. Det görs några halvhjärtade försök att ge karaktärerna lite djup, men inget som gör nåt särskilt intryck.
Precis som det bör i en renodlad actionrulle bjuder MI:4 på ett par WTF-moments. Som till exempel när Ethan, efter en lång och tidsödande klättring tappar fästet och ramlar fem meter ner, hindrar sitt eget fall med en hand och i klippet efter plötsligt är uppe på samma höjd igen utan att ha förlorat särskillt mycket tid. Eller när han jagar boven både till fots och med bil genom ett Dubai som blir fullständigt våldtaget av en sandstorm som i samma stund som boven kommer undan bara upphör och inte lämnar ett spår efter sig. WTF? Men det hör väl till, som sagt.
Men det absolut största WTF:et med den här filmen är hur fan Michael Nyqvist lyckades landa rollen som filmens bov. Han har ungefär fyra repliker i hela filmen och mannen har knappast ett särskillt skräckinjagande utseende, eller något annat nemesisattribut över huvudtaget för den delen. Och som jag hävdat i tidigare inlägg är mannen fullständigt överflödig som skådis, så jag vägrar tro att det är hans goda rykte som gjort att han fått rollen.
Som sagt - WTF?
Här är för övrigt Tom Cruises genom tiderna bästa skådespelarinsats (ber om ursäkt för kvalitén):
Betyg: +1,8
Inga överraskningar här inte. Tom Cruise har tydligen tillräckligt mycket pengar för att kunna finansiera en egen film och gjorde det karaktärsmässiga fegspelet att filma en ny Mission Impossible. Säkra pengar, tänkte Tom.
Och det är det väl också. Ghost Protocol ger publiken vad de förväntar sig - påkostad, adrenalinstinn action. Tom Cruise hoppar och klättrar, fajtas och skjuter som om han fortfarande vore 35, vilket han väl får ha en eloge för, den gamle 50-åringen. Det görs några halvhjärtade försök att ge karaktärerna lite djup, men inget som gör nåt särskilt intryck.
Precis som det bör i en renodlad actionrulle bjuder MI:4 på ett par WTF-moments. Som till exempel när Ethan, efter en lång och tidsödande klättring tappar fästet och ramlar fem meter ner, hindrar sitt eget fall med en hand och i klippet efter plötsligt är uppe på samma höjd igen utan att ha förlorat särskillt mycket tid. Eller när han jagar boven både till fots och med bil genom ett Dubai som blir fullständigt våldtaget av en sandstorm som i samma stund som boven kommer undan bara upphör och inte lämnar ett spår efter sig. WTF? Men det hör väl till, som sagt.
Men det absolut största WTF:et med den här filmen är hur fan Michael Nyqvist lyckades landa rollen som filmens bov. Han har ungefär fyra repliker i hela filmen och mannen har knappast ett särskillt skräckinjagande utseende, eller något annat nemesisattribut över huvudtaget för den delen. Och som jag hävdat i tidigare inlägg är mannen fullständigt överflödig som skådis, så jag vägrar tro att det är hans goda rykte som gjort att han fått rollen.
Som sagt - WTF?
Här är för övrigt Tom Cruises genom tiderna bästa skådespelarinsats (ber om ursäkt för kvalitén):
Betyg: +1,8
Tinker Tailor Soldier Spy
Skrivet 2012-02-11 Klockan 17:11:38
Jag vill börja det här inlägget med ett offentilgt utlåtande:
Läste på Aftonbladet att det svenska folket är missnöjt med frekvensen på mina inlägg. Likt glupska fågelungar gapar de efter mer. Hungriga. Hetsiga.
Därför måste jag nu klargöra lite saker:
Detta är inte en enkel eller snabb process. Det är inte bara att sätta på en film, slötitta och sen plita ner ett par rader.
Listan är konst. Listan är kultur. Listan är ett kall.
Efter många timmars kontemplerande och mentalt läppjande på tillgängliga posters, trailers och artiklar beslutar jag mig för en film. Därefter tvättar jag mig noggrannt, äter en väl avvägd bönbaserad måltid och stretchar i ett par minuter. Lägenheten mörkläggs, mobilen stängs av och filmen sätts på. När filmen väl är slut vandrar jag den mödosamma sträckan till min meditationsplats, där jag i lotusställning överlägger med mig själv i cirka en timme. Därpå vandrar jag tillbaks och sätter mig framför datorn.
Och magin tar vid.
Denna procedur kräver planering och engagemang. Att se en film är inte något man gör bara sådär. Speciellt inte om man har en massa andra, ifs mindre viktiga, åtaganden som måste tillgodoses; som skola, arbete och socialt umgänge.
Så var tålmodiga. Jag ska mata er med min kunskap och insikt. Ni är inte bortglömda.
Med det sagt kan vi nu fokusera på det väsentliga - mina åsikter om film.
______________________________________________________________________________________________
Tomas Alfredson kan skryta med att ha gjort den, enligt mig, bästa film som kan säga sig härstamma från vårt fjällhöga nord. Och nej, det är inte Låt den rätte komma in. Det är givetvis Bert - Den siste oskulden.
Man kan väl lugnt påstå att Tinker Tailor Soldier Spy är dennes raka motsats. Detta är en krävande och invecklad film om gråa brittiska män som försöker utmanövrera varandra i ett politiskt schackspel. Det är väldigt grått. Och väldigt brittiskt. Men ändå ganska spännande.
Och fy fan vilken ensemble. Alfredson kan skryta med att ha flörtat till sig Storbritanniens absoluta (manliga) skådespelarelit. Gary Oldman. Mark Strong. John Hurt. Och ännu fler.
Och är det nåt dessa aktörer kan så är det att briljera som gråa brittiska män.
Men jag får väl tvunget återkomma till Tom Hardy. Även om han levererar till perfektion gör det lite ont i mig att se honom i en nedtonad biroll. Alfredson är Roy och Hardy är den vita tigern. Även om han hoppar genom ringen och skyggar för piskan vet man att det är en tuktad mördarmaskin man kollar på. Han är satt på denna jord för att separera kött från ben. Och det är det man egentligen vill se...
Detta är en bra film.
Men långt ifrån upphetsande.
Betyg: +2
Jag vill börja det här inlägget med ett offentilgt utlåtande:
Läste på Aftonbladet att det svenska folket är missnöjt med frekvensen på mina inlägg. Likt glupska fågelungar gapar de efter mer. Hungriga. Hetsiga.
Därför måste jag nu klargöra lite saker:
Detta är inte en enkel eller snabb process. Det är inte bara att sätta på en film, slötitta och sen plita ner ett par rader.
Listan är konst. Listan är kultur. Listan är ett kall.
Efter många timmars kontemplerande och mentalt läppjande på tillgängliga posters, trailers och artiklar beslutar jag mig för en film. Därefter tvättar jag mig noggrannt, äter en väl avvägd bönbaserad måltid och stretchar i ett par minuter. Lägenheten mörkläggs, mobilen stängs av och filmen sätts på. När filmen väl är slut vandrar jag den mödosamma sträckan till min meditationsplats, där jag i lotusställning överlägger med mig själv i cirka en timme. Därpå vandrar jag tillbaks och sätter mig framför datorn.
Och magin tar vid.
Denna procedur kräver planering och engagemang. Att se en film är inte något man gör bara sådär. Speciellt inte om man har en massa andra, ifs mindre viktiga, åtaganden som måste tillgodoses; som skola, arbete och socialt umgänge.
Så var tålmodiga. Jag ska mata er med min kunskap och insikt. Ni är inte bortglömda.
Med det sagt kan vi nu fokusera på det väsentliga - mina åsikter om film.
______________________________________________________________________________________________
Tomas Alfredson kan skryta med att ha gjort den, enligt mig, bästa film som kan säga sig härstamma från vårt fjällhöga nord. Och nej, det är inte Låt den rätte komma in. Det är givetvis Bert - Den siste oskulden.
Man kan väl lugnt påstå att Tinker Tailor Soldier Spy är dennes raka motsats. Detta är en krävande och invecklad film om gråa brittiska män som försöker utmanövrera varandra i ett politiskt schackspel. Det är väldigt grått. Och väldigt brittiskt. Men ändå ganska spännande.
Och fy fan vilken ensemble. Alfredson kan skryta med att ha flörtat till sig Storbritanniens absoluta (manliga) skådespelarelit. Gary Oldman. Mark Strong. John Hurt. Och ännu fler.
Och är det nåt dessa aktörer kan så är det att briljera som gråa brittiska män.
Men jag får väl tvunget återkomma till Tom Hardy. Även om han levererar till perfektion gör det lite ont i mig att se honom i en nedtonad biroll. Alfredson är Roy och Hardy är den vita tigern. Även om han hoppar genom ringen och skyggar för piskan vet man att det är en tuktad mördarmaskin man kollar på. Han är satt på denna jord för att separera kött från ben. Och det är det man egentligen vill se...
Detta är en bra film.
Men långt ifrån upphetsande.
Betyg: +2
The Girl With the Dragon Tattoo
Skrivet 2012-02-06 Klockan 21:50:05
Helt otroligt.
David Fincher har förlorat en snoppmätartävling. David fucking Fincher.
Se7en, the Social Network, Zodiac.
Och framförallt är han mannen ur vars medvetande världens i särklass bästa film tog form - Fight Club.
Och trots sin plats på tronen förlorade han som sagt en snoppmätartävling, både i längd och omkrets. Och för att dra liknelsen ännu längre gjorde han detta trots extremt högt självförtroende och tillgång till väldigt mycket dyrare penispumpar.
The Girl With the Dragon Tattoo leverar helt enkelt inte lika hårt som sin svenska föregångare. Det enda som egentligen är bättre är musiken (även om Reznor nog hade kunnat låta lite mer stördhet lysa igenom) och Daniel Craig som Mikael Blomkvist (vilket kanske mest beror på att Michael Nyqvist är en fullständigt värdelös skådis).
Jag måste dock erkänna att det redan innan kallingarna åkte av fanns en del förbehållningar. Jag har lyckats med konststycket att inte läsa Stieg Larssons böcker och därför hade själva storyn viss slagkraft när jag såg Män som hatar kvinnor, vilket givetvis gick förlorat på Finchers version.
Men mest negativt är dock det enorma jävla klavertrampet att propsa på svenskt uttal på namn med mera. Sjukt irreterande när Craig säger "Rikkard" istället för "Richard". Eller "Mika-el" istället för "Michael". Det hade väl för fan inte gjort nåt om de fått prata som vanligt. Det hade för den delen inte gjort mig ett skit om de flyttat hela storyn till amerika istället. Även om det gynnar den svenska turismen och vårt anseende utåt och sån skit så blir det bara negativt för filmens trovärdighet.
First strike, Mr Fincher.
Betyg: +1
Helt otroligt.
David Fincher har förlorat en snoppmätartävling. David fucking Fincher.
Se7en, the Social Network, Zodiac.
Och framförallt är han mannen ur vars medvetande världens i särklass bästa film tog form - Fight Club.
Och trots sin plats på tronen förlorade han som sagt en snoppmätartävling, både i längd och omkrets. Och för att dra liknelsen ännu längre gjorde han detta trots extremt högt självförtroende och tillgång till väldigt mycket dyrare penispumpar.
The Girl With the Dragon Tattoo leverar helt enkelt inte lika hårt som sin svenska föregångare. Det enda som egentligen är bättre är musiken (även om Reznor nog hade kunnat låta lite mer stördhet lysa igenom) och Daniel Craig som Mikael Blomkvist (vilket kanske mest beror på att Michael Nyqvist är en fullständigt värdelös skådis).
Jag måste dock erkänna att det redan innan kallingarna åkte av fanns en del förbehållningar. Jag har lyckats med konststycket att inte läsa Stieg Larssons böcker och därför hade själva storyn viss slagkraft när jag såg Män som hatar kvinnor, vilket givetvis gick förlorat på Finchers version.
Men mest negativt är dock det enorma jävla klavertrampet att propsa på svenskt uttal på namn med mera. Sjukt irreterande när Craig säger "Rikkard" istället för "Richard". Eller "Mika-el" istället för "Michael". Det hade väl för fan inte gjort nåt om de fått prata som vanligt. Det hade för den delen inte gjort mig ett skit om de flyttat hela storyn till amerika istället. Även om det gynnar den svenska turismen och vårt anseende utåt och sån skit så blir det bara negativt för filmens trovärdighet.
First strike, Mr Fincher.
Betyg: +1
